Amor verdadero

Precis som all annan riktig mat är locro en kombination av billigt kött och rejäla grönsaker som har kokat så länge att alla smaker har förenats och uppgått i en högre existens som inte bara mättar och tröstar utan även drastiskt förgyller ätarens utsikt över världen.

I eftermiddags hängde jag på låset till Ña Serapia för att äta sen lunch. Jag fick min brödkorg som också tjänade som transport till min matsked, och en stund senare min lerbytta med gryta.

Locro är en traditionell rätt som varierar efter region och kock. Mitt intryck efter lite receptgoogling och snack med de jag kommit åt sen min spanskalärare lanserade grejen för mig i går är att viktiga ingredienser är majs, vita bönor, nötkött, kryddig chorizo, grisfötter, komage, lök och purjo.

Jag tog en munfull. Jag översköljdes av lugn och ljus och började sväva. Ni tycker ju lätt jag tar i nu, men det gör jag inte. Man blir SKÖN av sånhär mat. Så mycket smak, men mild, och inget sunk. Noga bortskummat fett, fin balans mellan salt, sött och starkt. Många roliga konsistenser, men alla mjuka. Varken grisfötter eller komage hör till mina favoriter annars men oj vad de gjorde sig. Patrik och Andreas, ni borde ha varit med. Och Maggie och Linda förstås.

Ägaren/kocken/servitören höll fortfarande på och öppnade för kvällen medan jag åt. Han hängde en stund i dörröppningen och betraktade gatan och det gulnande, sjunkande ljuset och människorna och hundarna och bussarna och de blåklocksblå blommorna som faller i drivor från jakarandaträden. Samma gata och ljus och människor och hundar och träd som varje dag, varje år.

Han tog sopkvasten från hörnet och började sopa rent på trottoaren utanför. Sedan i hörnet under fläkten, efter att ha krånglat ut den innersta stolen.

Det är något med människor som tycker om att göra saker bra. Han sopade bra. Han har hunnit förfina sopningen genom åren. Precis som med locron.

När han passerade mitt bord muttrade han ”gott, heh”, tydligt utan att vänta sig någon avvikande uppfattning. ”Jag älskar den. Det är det godaste jag har ätit i Argentina” sa jag, helt gråtfärdig. Han nickade kort.

Kärleken mellan oss, vi som älskar det som är gott. Den uttrycks på olika sätt.

Detta porträtt av honom hänger på väggen. Han visade också stolt två böcker med väldigt camp popkonst av samma konstnär.

Alltså världen❤

4 responses to “Amor verdadero

  1. Oj vad jag hade velat smaka på den grytan! Ser supergott ut.

  2. Det är skamligt att du inte har fått mer kommentarer på det här fantastiska!

  3. Åh tack, men jag tänker inte så! Man behöver inte kommentera bafatt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s