Monthly Archives: december 2008

Förpackerska nummer 15 av vitryska småkakor

Vår redaktion har varit influerade av Vitryssland under den senaste tiden. När Kalle sist var där köpte han med sig kakor. Tyvärr kan jag inte visa hur de ser ut eftersom kakorna sedan länge ligger i mina kollegors magar. 

Men asken var så fin att jag var tvungen att fota den.

lstask01

Och gissa vad som fanns i botten av asken? En lapp, av samma material som en dagstidning.

lstask03

På lappen står det: Förpackerska nummer 15. Fettfläckarna skvallrar om att kakorna måste varit goda.

Snacka om ordning och reda. Skulle glasspaketet med tanden som hittades av en kvinna i Arlöv ha en sådan lapp hade man direkt vetat vem som försökt provsmaka glassen men fastnat med tanden.

Annonser

Tadzjikisk skandalsuccé med Dominika

plovJag hade hittills inte förknippat pr-kvinnan och tidigare Army of Lovers-sångerskan Dominika Peczynski med stabil, östeuropeisk mat. Inte heller med stor hjärna och sunda värderingar.  

Så fel jag hade.

(Läs mer här och på fansajten Mothervirgin. Bara det.)

I ett reportage i Svenskans glossiga fredagsbilaga presenteras några recept ur hennes nya kokbok. Bilden av en en granatäppelbeströdd tadzjikisk lamm-plov fångade mitt intresse. Det är alltså en ris- och kötträtt som tillagas i en och samma gryta i ugnen.

I receptet ingick kött utan ben. Skumt för folklig mat, särskilt i en buljongig rätt. Jag googlade runt lite för att få mer egen känsla för plov, som jag aldrig ens hade hört talas om.

Som med all traditionell mat finns det lika många recept som mammor. De flesta jag läste innehöll faktiskt kött utan ben, och en annan gemensam nämnare för många av dem var att absolut INTE blanda ploven, utan lägga kött + buljong underst och låta riset ångas i vätskan och suga upp den.

Såhär gjorde jag. Det omvände en vegetarian så det borde duga åt er också. För ett helt gäng, säg 6-8 personer: 

1. 

Bryn drygt 1 kg lamm av framdel med ben, sågat i 4 cm-bitar av slaktaren, hårt i solrosolja med en liten näve nymortlat korianderfrö (kan inte sluta använda mina kryddor från Indien). 

Stek 2 stora hackade lökar glansiga i olja, ta med 4 stora vitlöksklyftor mot slutet, lägg ner alltihop till köttet. 

Häll på 8 dl vatten och släng i en buljongtärning. Koka sakta ca 1 timme. 

Blötlägg 5 dl basmatiris. 

Om du har en oglaserad lergryta från 70-talet, blötlägg den också. 

2. 

Mot slutet av köttets kokning, förbered riset: 

Hacka och rosta 1 stor näve skalad sötmandel i torr stekpanna, lägg åt sidan. 

Riv 1 gigantmorot eller 2 mindre på grövsta.

Hacka 1 stor näve torkade aprikoser, gärna den mörka soltorkade sorten.

Riv skalet av 2 blodapelsiner och pressa dem. (Det ska nog egentligen vara vanliga apelsiner, jag råkade ha blod men de är också godare, med en något beskare smak.)

Fräs morötterna mjuka men inte brynta i olja. Lägg till övriga ris-ingredienser, ta med några hålslevar lökhack från köttgrytan och till sist det avrunna riset. Fräs ordentligt runtom. 

3. 

Lägg köttet underst i lergrytan och riset ovanpå. Min tvålitersgryta blev helt full, riset blev en hög som precis gick in under locket. Det här med lergrytan är mitt eget påfund, ta annars en vanlig kastrull.

Häll ner buljongen, som du dessförinnan har saltat, genom riset. Jag höftade saltet och det blev för lite. Jag tror man ska räkna ut precis hur mycket salt den rismängden ska ha, plus köttet, minus buljontärningen.

Om du använder lergryta, sätt in i kall ugn och ställ in temperaturen på 175 grader. Om du kör med kastrull, ta uppvärmd ugn. Då minskar tillagninstiden. Med lergryta tog det en timme innan riset hade sugit upp all vätska och var färdigt.

4. 

Vänd upp och ner på lergrytan över ett värmt stort fat så att köttet hamnar överst. Garnera med kärnorna från 1 granatäpple. Servera med öl, vin och sprit. 

Det hela blev på det hela taget härligt, kändes nytt och uppskattades även av Kenan, som ätit halal-ris i Mecka i tre veckor. Och av vegetarianen som sagt, även om han bara åt riset. Under det persiska diskot tjatade alla (inklusive jag) så mycket om min plov att Sarah, som inte var med på middagen, drömde om den natten efter. 

 

Nästa dag hängde jag med Samir på Kaffebaren och skröt om min plov. När jag förklarade vad den gick ut på sa Samir, som är bördig från Irak: 

”Aha, pilau!”

Då insåg jag det som ni andra som är mer snabbtänkta redan hade fattat: att det var en pilav/pilao/polow/pilaff jag hade lagat.

Jag får sköna rys av att tänka på hur saker hänger ihop. Som med musik och språk. Det finns spår överallt av hundratals generationers vägar över världen, och av människors rätt likartade uppfattningar om vad som smakar bra och ser snyggt ut.

Här finns en afghansk pilao med pistasch, russin, kardemumma och saffran. 

Här en turkisk variant med pinjenötter, persilja och tomat. 

Här en annan turkisk, som råkar vara komponerad av min kompis Ülküs fina mamma Güliz, med aubergine, korinter och mynta.

Här en persisk med torkade körsbär, kyckling och svartpeppar. Aiiiirgh! Hit med den! Nu!

Man börjar greppa formeln, eller hur?

Något proteinrikt + något syrligt + något torkat fruktigt + något nötigt + passande kryddor.

Detta är bara början.

Räddare i nödens stund

longevityKaffe. 

De gånger då man behöver det mer än någonsin sammanfaller ibland med de gånger då kaffe utan mjölk skulle innebära självmord. 

Jag hade ingen mjölk. Bara en burk söt kondenserad, sån som Maggie skapar godiskonst av. 

Stark mocca + lite sån = fixyouappa, big time. 

I will survive. 

Jag SKA blogga ploven, vegetarianomvändaren. Sen när jag blir ännu mer frisk. Kanske ikväll.

Meddelande till annan bloggmedlem:

Jag ångrar vodkan.

Snälla blogga plogen.

Tomorrow’s christmas day

Julafton började klockan ett med sillunch. (Bråkade om ålen. min bror hade tjatat med den på julbordet ”många forskare menar att den inte är utrostningshotad”, jag kontrade ”nämn en!”. det kunde han inte så jag vann.) Julafton slutade klockan ett tolv timmar senare med ost och portvin. Enligt mina kusiners wiifitjulklapp gick jag upp två kilo under natten.

Juldagen flyttades därför till annandagen och vi var tillbaka på brottsplatsen och tryckte i oss kalkonmiddag. Granny Doreen, auntie dodo, lagade riktig middag. Hon gjorde inte sin fantastiska carrot & turnip mash (2/3 morot 1/3 rova, mycket smör, salt och peppar), däremot brända palsternack0r (fantastiskt!) och en vidrig, russinfylld, spritindränkt christmas pudding, som jag inte ens kunde tvinga i mig. Min morfars flickvän föreslog att man skulle ha glass till och därmed utbröt julbråk nummer två. (”Tänk om ni hade haft er jävla herring med vad som helst. Vissa traditioner måste man hålla på. Glass går bara inte alls att ha till christmaspuddingen osv.”)

Jag och mina kusiner har spelat tusen kortspel, pratat engelska hela helgen och tittat på foton från den tiden mitt hår var svart och rosa. Jag vill igen!

TT (och vetenskapen) mot nya höjder

tt-frukostLäs allt omet här

En vegetarian tappar tron

Innan den här mannen trädde in i mitt hem åt han inte kött. vegetarian

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Du kanske undrar vad det är för oemotståndligt han har på tallriken?

Den som följer södra Malmös bästa matblogg får veta inom kort.

Nu ska nämligen tre gamla köttätare och en ny gå på persisk diskofest.

God jul!