It’s only downhills from here

Jag började ana oråd redan när jag såg kön på femton personer, varav en döende gammal farbror som syns längst ner till vänster på bilden. De satt stoiskt i den femgradiga blåsten på för ändramålet utställda stolar utanför den rätt stora sushikrogen. 

sushi-kockar

Sonhi hade introducerat restaurangen som ”min familjs favoritställe”. Hennes familj har helt bra smak. 

sushi-o

Vi fick appetizers av krabbhjärna med majonnäs och ångad äggstanning med en gul frukt som kom från nåt träd. 

Jag tror Sonhi gjorde den där minen när sushin kom därför att jag gjorde samma min. 

Det var bara så smärtsamt snyggt. 

Jag insåg genast att min sushi-framtid var förlorad.

sushi-uppifr

Jag åt i samma ordning som Sonhi, höger till vänster, uppifrån och ner. Hon sa att hon sparade sina favoriter till sist men jag har också en känsla av att det kom i rätt ordning smakmässigt: starkare och fetare smaker vartefter.

Högst upp till höger ett skaldjur som jag inte vet vad det var. Sedan tonfisk, en vit fisk som smakade lakritsfriskt, annan fetare tonfisksort. Man behöver inga tänder för att äta något av detta (tur för den lilla farbrorn). Det bara smälter i munnen och liksom sjunger upp i huvudet. Som när man överdoserar wasabi, fast utan styrka, med bara… kärlek. 

Nästa rad: laxrom tror jag? Som en liten karusell. Sedan räka, helt rå. Såååå frisk. Omelett, söt. Jag åt bara den ena, det är inte min grej. Till vänster ”sea urchin”, jag har fått det förut i Grekland, sjöborre va? 

sushi-maguroI struten en tredje sort av tonfisk, den här gången trashad, finhackad. Helt ny smak. 

Till vänster om den krabb… öh, arm, eller vad heter det. Också helt rå. Också helt ny krabbsmak. 

Och så ålen. Inte rökt, bara alldeles mjäll, fet och fin. Det är som att alla synapser bara öppnar sig och försöker suga åt sig all information men blir överväldigade. På ett bra sätt.

Åhåhåå.

Annonser

3 responses to “It’s only downhills from here

  1. kinga jag dör.

  2. J åt inte sushi i Sverige på sju år efter hemkomsten just för att erfarenheten av sushi i Japan tog bort all lust att ens försöka hitta någon annan ”svensk” sushi värd namnet.
    Hon hälsar.

  3. Som A, min väninna, konstaterade ovan så åt jag ingen sushi efter att ha kommit hem. Varför liksom? Det jag försökte äta var bara döa fiskrester som de hade skurit helt fel ändå. Jag har ätit två (2) bra sushimåltider sedan hemkomsten. Efter att ha haft världens fantastiska sushi-ställe ett stenkast från bostaden i Kyoto så blir allt annat bara slätstruktet, om ens så bra. Om nån föreslår sushi så blir jag annars sådär att visst, ät du, jag tar nåt annat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s