Ingen sushi synes än

Jaha, jag har varit i Japan i tolv timmar och fortfarande inte ätit någon japansk mat. 

Jag tog mig härs och tvärs genom stan enligt Emmas idiotsäkra vägbeskrivning som jag lyckades goofa i sista momentet. Tyvärr sammanföll det resulterande släp-irrandet med ett plötsligt blötsnöoväder. Flingor stora som kattungar, himlen full. Och jag som är här för att möta våren.

I alla fall: jag var så genomblöt och så genomkall att när jag skulle ut och hitta någon mat tog jag det första stället utanför Emmas hus, som går under det geniala namnet Pleasurant. 

Deras dagens var vietnamesisk pho. Jag har glömt sladden så jag kan inte ladda upp bilden. Den serverades i en gigantisk balja precis som det ska va, med en stor hög koriander och vårlök på, och under högen stark mojja som smakade lite räka och som kryddade upp buljongen när man rörde ut den.

Jag slurpade och slurpade och koncentrerade mig på att inte bli snorig, för jag har läst på två olika ställen att det är väldigt fult att snyta sig offentligt i Japan. Jag försökte kolla in de slicka businesskvinnorna vid borden bredvid – jag menar, vem blir inte snorig av att slurpa i sig en pho? 

De. 

Jag hade stenkoll på alla och torkade snabbt i smyg när de inte såg. 

En rolig sak var i alla fall att phon smakade väldigt gott men inte alls som i Vietnam. Det kändes verkligen som en japansk pho. Mer tugg kvar i nudlarna, mindre fet buljong, magrare kycklingbitar. Eller kanske beror skillnaden snarare på sorten av ställe, det här var en ganska fin lunchkrog. Ja, så var det ju säkert.

Ja och på vägen hann jag äta två fantastiska croissanter under mellanlandningen på Charles de Gaulle. Måste man emigrera, eller? Hur svårt kan det vara? VILL de inte göra fantastiska croissanter i Svärje?

Ikväll tror jag att planen är ostron. Emma och hennes kompisar har någon sorts barrunda på gång och jag har lovat vara med på allt.

Annonser

4 responses to “Ingen sushi synes än

  1. Det är tragiskt att det inte finns en fräsch croissint-kultur i Sverige. Drömmer mig tillbaks till mina dagar i Paris då jag hade tre suveräna bagerier på 2 minuters promenadavstånd.
    Tur att jag jobbar med sverige-ettan i bakning nu, så man kan få en till frukost nån gång ibland i alla fall.
    Ha en trevlig semester, eller jobb..

  2. Vi kanske kan träffas på ditt jobb, förslagsvis.

  3. Ah, Patrik. Bara tusen mil och några hårda veckor av japansk mat mellan mig, dig och Sveriges fetaste croassånger.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s