Vafalls, kronärtskockor?

kronartskDe är tydligen spanska. Många och billiga var de i alla händelser. Så trots min kropps instinktiva tveksamhet mot färska kronärtskockor i mitten av december slog jag till med en hel hög på torget igår, och fick ännu fler på köpet av äkta torghandlarkärlek, för övrigt en av de kärlekssorter jag uppskattar mest.

Jag högg av det yttersta av bladen, klyftade dem i fyra, ringlade olivolja och flingade salt, brassade hårt under grillelementet på 225 grader tills det hela började dofta och sänkte sen till 200 vanlig ugn. Det hela tog kanske 20. 

Jag och Åsa sög i oss rätt många av dem över diskhon medan huvudrätten blev till, resten har jag lagt i kylen. När jag skyfflade ner dem i en bunke tänkte jag högt:

”Nu kunde P vara här och säga har du något att äta, ja här, kronärtskockor.”

Vilket utökar menyn vid hans eventuella besök, som innehåller en annan av de kärlekssorter jag uppskattar mest men som till skillnad från torghandlarkärleken sitter jävligt långt inne, till fyra punkter. De övriga tre är:

Sesambröd. 

Hårdkokta ägg. 

Gröna äpplen. 

(Om det är vinter. Annars helst Aroma eller de där syrliga mer ljusröda som surfarbrorn med äppelmusten brukar ha.)

Annonser

2 responses to “Vafalls, kronärtskockor?

  1. Åsa Johanna Wallin

    Dom där kronärtskockorna bär jag med mig in i evigheten. Så gudomligt gott!

    Tack fina

  2. Pingback: Glorifierad tabboulehvariant av rester « pre-tequila

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s