Levrad lever, lite för gammal

Ingen chans att ni får se bild på min kycklingleversauté, som var jätteJÄTTEgod, bara att lever råkar vara visually challenged. Det bara är så. 

I torsdags på väg hem från jobbet köpte jag en stor förpackning färska levrar, de har nästan alltid det på stora Konsum. Jag stekte på dem hårt i olivolja och smör – livsfarligt skvätt! – slängde ner röd paprika, syrligt höstäpple och stora mängder skivad purjo, vände runt, drällde i balsamvinäger, vände runt, flingsaltade och svartpepprade frenetiskt ur kvarn och tjoho, middag, knaprig yta men vackert rosa inuti.

(Jo, kycklingLEVER får vara det.)

Inte ens jag kan äta ett halvt kilo lever på ett bräde, så hälften åkte in i kylen. Sedan framlevde jag en långhelg i sus och dus med bjudmiddagar och uteluncher och plötsligt var levern fyra dagar gammal. 

Hade jag insett det så hade jag nog slängt den. Men jag trodde det bara var tre dagar, tills just nu när jag skriver detta och minns att jag ju var på firmafest i fredags kväll.

Hur som helst. Jag sniffade på den fyra (vid den punkten känd som tre) dagar gamla levern och kunde inte spåra något sunk. Jag värmde på den med en bottenskyla vatten och mera balsamvinäger.

Det behövdes något nytt krisp eftersom grönsakerna hade blivit väldigt beskedliga av sin långhelg i kylen, och efter att ha läst och tittat på Maggies fina biffsallad var jag sugen på juliennemorötter. Så jag skar ner några knippmorötter julienne i sista sekund. Varför gör jag aldrig sånt? Man blir ju alldeles glad!

Medan jag vände runt tänkte jag på hur lever aldrig får nog av syrlighet. Oavsett hur mycket vinäger man tar i vill man ha mer, tills det plötsligt blir helt oätligt. Jag kontemplerade explosiv syrlighet.

Aha! Kapris! Hur kan jag aldrig ha kommit på det förut? Särskilt som det väl ingår i nån leverklassiker, typ kalvlever anglais? Ner med ett gäng.

Mmmm.

Hoppas jag inte blir sjuk, men en liten magsjuka kan det nog vara värt. 

(Jag kom en gång hem från Tunisien med våldsam magsjuka. Jag hade ätit halvkokta skaldjur i flera dagar. Efteråt berättade jag för min likaledes matnördiga vän AK om de underbara musslorna och att det ändå hade varit värt det. Varvid hon indignerat och reflexmässigt ryckte ut till deras försvar:

”Skyll inte på musslorna. Det kanske bara hade råkat hamna lite bajs i din sallad.”)

Annonser

4 responses to “Levrad lever, lite för gammal

  1. Hurra för Kycklinglever!
    Kuriosainfo. I Thailand är det i stort samma kilopris på kycklinglever som kycklingfile.

    Ang salladen
    Kom ihåg artiklar för någon vecka sedan där man berättar om salmonellabakterier i importerad sallat och hallon.
    Orsaken skulle vara att man vattnar med avloppsvatten

  2. Örjan, där är du ju!
    Du förstår säkert att du inte kommer undan utan att berätta hur man lagar kycklinglever i Thailand.

  3. 12 dagar i Bankok, OK med 5 halvdagskurser i thailändsk matlagning gör mig knappt till expert.
    http://thaihomecooking.com
    Men jag kunde ju kolla priserna i livsmedelsbutikerna.
    Vad jag minns åt jag bara kolgrillade leverspett köpta i gatustånd.
    Har kollat i mina 3 hemtagna Thai-kokböcker, men ingenstans något leverrecept.
    Bättre lycka i tabberasets blog, som innehåller ett flertal beskrivningar av hur lever kan tillagas. http://tabberaset.blogspot.com/

  4. Pingback: Kycklinglever i nygammal skepnad « pre-tequila

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s