Femstegsraket-fest

Ni vet vanliga fester. Man hamnar i köket med nån som jobbar med IT, som ska förklara sitt jobb, och plötsligt är klockan jättemycket och man har inte hunnit prata med nån annan. I går hade vi en annan slags fest, som bytte miljö och tema varje timme. Mycket bra, för själva festen blev ett fint samtalsämne under själva festen. Bara i Malmö sa nån. Alla bodde på samma gata, så är det inte i andra städer. Fast vi fuskade lite för vi bor på gatan bredvid.

Vi började hos Julia. Med jordgubbsdrinkar och berry-tema på Spotify. Det var innan alla kände varandra, så folk hälsade artigt och ställde vad gör du-frågor + att vi som jobbar med samma sak hade är du fast eller vikarie eller inlasad eller frilans-diskussionen ett tag. Den är aldrig rolig för gäster som inte är journalister, men förvånansvärt spännande för oss andra.

Vi åt urgod spenatpaj som hon i svart hår som är kompis med paggan på Facebook hade gjort. (Ni somläser och vet namn kan väl kommentera så ska jag uppdatera.) Sen gick vi.

Till mig och David. Vi gick femton minuter före för att förbereda. Jag var tidsoptimist och tänkte att jag skulle hinna rulla femton färska vårrullar och fritera dumplings innan de kom, men det hann jag så klart inte. Gjorde inget, fritera på fest är ett oväntat partytrick, bättre på förfest än efterfest för det kan ju va farligt. Asientema med japanska Capsule och Perfume. Vi gjore en gul drink, med mangojuice, apelsin, citron och rom.  Mmmm. Sen gick vi.

Till Johan som tillsammans med Daniel Persson hade kuba-tema på det otroliga köksbordet. Egentligen ett ritbord som man kan höja, sänka och tidigare kunde vinkla. Men Johan bröt av grejen man vinklar med när han åt frukost. Plötsligt lutade bordet och filmjölk och allt rasade ner mot Johan som desperat försökte hålla allt på plats. Fick filmjölen i knät. Kanske.

Drinkarna var röda och spritziga med socker runt kanten.

Johan, som förresten borde gästblogga (då skulle bilderna bli fina också), hade gjort tunt skivad fänkål med parmesan, flingsalt och ”olivolja som är så god att man kan dricka den ur flaskan”. Korv till, inga vegetarianer var med, yes! Både Mikael Funke och Julia Svensson skämtade om att fänkålen var lök. Jag fattade inte skojet nån av gångerna utan rättade mycket allvarligt ”det är faktiskt fänkål”. Sen gick vi.

Till vardagsrummet och hade paus. Vi bläddrade i böcker och pratade om Daniel Perssons surfingbrädefilm. Sen gick vi.

Tillbaks till köket där han i röd tröja och han i hängslen hade gjort ryskt tema. White russians i snö och ryska nationalsången på Spotify. Mycket fint ihopråddat på vägen från hus ett och två eller nåt. Sen gick vi.

Till Lovisa och Alex och åt kladdkaka och fick kaffe. Vi drack hallonmojitos och dansade till balkanmusik, rullade cigaretter i köket osv. Sen gick vi.

Upp på vinden i Lo & Alex trippeletagelägenhet där det var tema hårdrock: folköl och ostbågar. Sen gick vi.

Till efterfest hos Julia, alltså samma ställe som vi började på. Med snöbollskrig på vägen. Sen gick jag hem.

Många prisbelönta fotografer var med, men mina mobilbilder blev inte bättre för det.

Tyrolen och på gränsen till oanständigt

Ska inom en snar framtid på jobbmiddag på Österrikiska restaurangen Rauhrackel i Lund. Och efter att ha scannat av deras meny har jag redan börjat fantisera, på gränsen till oanständigt, om Frittatensuppe – Pfannkuchensuppe mit Kräutern, (pannkakssoppa med ärtor) och Kuemmelbraten mit Sauerkraut und Knödel (Kumminstek med surkål och knödel). För att nämna några favoriter som får det att vattnas i munnen och hjärtat att banka lite hårdare. 

Inte bara är menyn full av läckerheter, de har också en helt oemotståndelig inledning till hemsidan.

”Österrikisk Rauhrackel är en välbekant sagofigur som man skrämde barn med när de inte ville äta. Lunds Rauhrackel är en gemytlig restaurang och bar med allt som behövs för en äkta tyrolisk middag.”

Som ni fattar har jag sjukt höga förväntningar.

Om det är någon som har koll på tyrolisk mat, tveka inte utan kommentera! Vill inte sitta och ha beslutsångest på restaurangen.

Finfina matställen i Gbg

Har firat min mamma i helgen uppe i Göteborg. Både lunch och middag blev positiva överraskningar och ställena är helt klart värda att besöka igen.

Lunch åt vi på Hagabions cafe/restaurang. För 75 kronor fick man en skål mustig linssoppa med koriander och sedan plocka från en vegetarisk buffé som var full av vegetariska godsaker.

Om den här typen av veggiemat hade funnits på fler ställen hade jag mycket oftare valt den gröna vägen, men det är väldigt sällan jag får bra vegetarisk mat ute på restaurang.

På kvällen var det dags att frossa i fransk mat och miljö på restaurang Ma cuisine. Deras hemsida suger men desto bättre är de på fransk mat och lokalen man äter i är helt ljuvlig.

Efter en kväll med sniglar, varm getostsallad, gös med anissås, kalv escalope med karljohansås, massa vin och citronpaj med marängtäcke som avslutning orkade vi knappt lyfta pennan och skriva under notan.

Vilket är ett positivt betyg.

Matrunda i Köpenhamn

I går var första gången någonsin som jag var i Köpenhamn utan att köpa något annat än sådant som man kan stoppa i munnen.

Första stoppet: Restaurang Zeleste och deras lyxbrunch som jag tjatat om tidigare. T tog en pasta med vildsvamp och parmesan, och han kunde inte sluta le när han åt eftersom den var makalös god.

 

Andra stoppet: La Glace, traditionellt konditori en tvärgata från Ströget med söta bakelser och uppnosiga tårtbitar. Till detta varm choklad i fina tunga silverkannor och perfekt vispad grädde upplagd på vackra tefat. Lite för mycket folk men grädden föste bort varje tillstymmelse av stresskänsla. Chokladen var drypande god, nästan som sås.

Sista stoppet: Gröften inne på tivoli. Finns inget att säga om det, helt galet och svenskarna var fullare än danskarna, som det brukar vara.