Ny lägenhet, nytt kök, traditionella fyllda paprikor

Känns det inte bra att laga mat i en lägenhet man flyttat in i får man ont i magen, för man vet att man snart måste packa och dra snart igen.

Förra lägenheten var sådan. Fast jag avskydde den ändå, särskilt när det blev för kallt för att vara på balkongen, som var lägenhetens enda behållning. I den lägenheten lagade jag väldigt sällan mat. Fläkten lät alltid otroligt högt, oavsett om den var på eller inte, och höll på att ge mig hjärnblödning (hatar ljudet av fläktar och dammsugare).

Den här lägenheten är super på flera sätt. Ett par hundra meter till torgets frukt och grönt, ett par hundra meter till stans bästa kaffe, ett par hundra meter till bästa kalvkebaben, ett par hundra meter till bästa indiska stället i stan, noll meter till makalöst baklavabageri (oh yes, jag bor i samma hus som ett libanesiskt baklavabageri, fattar ni vad gott det doftar i trappuppgången!) ja, jag kan hålla på i evigheter. Det enda trista är att jag skulle ha haft cirka två hundra meter till Maggie&David&Katterna om de inte hade flyttat. 

Och, det är en fröjd att laga mat här. Och den första maträtten blev en riktig barndomsklassiker; fyllda vita paprikor med potatismos.

Egentligen ska det vara ris ihopblandat med köttfärsen som stoppas i paprikorna, men jag hade inget. Det blir lika gott, faktiskt lite godare för det blir mer såsigt. Gillar man inte sås, koka ris och blanda ned i färsen.

Det här ska inhandlas:

Ett gäng paprikor (jag kör alltid vita, jag tycker du ska köra vita, men det funkar med röda också, fast helst inte)

Blandfärs

Ett fång bladpersilja

Två sunktomater

Vegeta

En gul lök och några klyftor vitlök

Några sprut av ketchup och ett par tsk tomatpuré

Så här gör du:

Skär av ”roten” av paprikorna och ta bort kärnorna. 

Bryn hackad lök, vitlök och en stor näve persilja i lite smör. Lägg i färsen och bryn tills den inte är röd längre.

Skeda ner färsen i paprikorna. Lägg dem i en stor kastrull, fyll på med vatten tills paprikorna nästan är täckta. Hacka ner sunktomaterna, häll på vegeta, paprikapulver, peppar. SALTA inte, eftersom vegetan är så salt. Smaka hellre av med salt på slutet.

Spruta ner lite ketchup och sleva ned några teskedar matpuré. Rör om och lägg på lock och låt det långsamt koka tills paprikan är helt mjuk.

Servera med potatismos som ska vara rätt fast och toppa med massor av persilja.

Ajde, dobar tek.

 

Rosenvatten bortskänkes

finns även gamla lakan och en och annan kantstött skål.

Gheime

Det är nåt med split peas. Jag får samma slags cravings efter shag dall och gheime, det är linserna jag vill åt. De är mjöliga, fast utan den torra, trista växa i munnen-grejen.

Gheime är en urbra höstgryta. Linserna finns lite överallt, den torkade limen köper du säkrast i en persisk butik.

Man ska äta med persiskt ris. Kinga ska blogga hur man gör.

Gheime

800 g lamm
2 stora gula lökar
1 msk gurkmeja
2 dl split peas
1 tsk curry
1 msk tomatpuré
3 tomater
4 torkade lime
2-4 stora potatisar
olja

Gör så här:

1. Skär köttet i 1×1 cm kuber. Hacka lök och tomat. Skölj linserna.

2. Fräs löken i olja. Tillsätt gurkmeja och fräs en stund till. Blanda ner köttet och fräs det med. Häll på lite, typ en dl, vatten och låt putta på låg värme.

3. Bland ner linser, curry och tomatpuré. Tillsätt ett par dl vatten till. Putta tills köttet börjar bli mört. Häll på mer vatten om grytan känns för torr.

4. Lägg i tomater och lime som du har stuckit några hål i. Salta och peppra. Låt puttra en kvart till.

5. Just det, av potatisen gör du pommes frites som du lägger ovanpå grytan. Hoppa inte över det för då blir det äckligt. Om du inte har fritös (eller även om du har två) och inte vill fritera i kastrull kan du göra dem i ugnen.

Tabbouleh-sången

No we don’t need hip hop
house or trance
Cuz this song about a salad
make you shake your pants

Hösttröst

1. Stenugnsbakad kavring alt danskt rågbröd.

2. Handpillade rejer.

3. Weihenstephaner eller annat fylligt veteöl. 

4. Fixa mackor. Halsa öl till. Var glad över att du inte är fattig.

Tvångstankar om fikon – Dagens bästa TT hittills

 

Präst dömd för fikonsnatteri

Växjö

En småländsk präst har dömts för snatteri och ska betala 5 100 kronor i böter. En burk fikon i konjak hör till det som han snattat, enligt Smålandsposten. Tvångstankar är orsaken, enligt prästen själv.

En småländsk präst har dömts för snatteri och ska betala 5 100 kronor i böter. En burk fikon i konjak hör till det som snattades då prästen avslöjades, skriver Smålandsposten.

Butiksägaren följde brottet via en monitor på kontoret, men valde först att inte polisanmäla prästen utan bara kräva varorna tillbaka och kompensation för tidigare snatterier. Men rykten om prästsnatteriet började spridas och nådde även prästens närmaste chef, kyrkoherden, och biskopen. De uppmanade butiksägaren att polisanmäla.

Prästen förklarar sitt agerande genom att hänvisa till tvångstankar och kleptomani och beklagar att ångesten tog sig ett sådant uttryck

TT Präst dömd för fikonsnatteri

Växjö

En småländsk präst har dömts för snatteri och ska betala 5 100 kronor i böter. En burk fikon i konjak hör till det som han snattat, enligt Smålandsposten. Tvångstankar är orsaken, enligt prästen själv.

En småländsk präst har dömts för snatteri och ska betala 5 100 kronor i böter. En burk fikon i konjak hör till det som snattades då prästen avslöjades, skriver Smålandsposten.

Butiksägaren följde brottet via en monitor på kontoret, men valde först att inte polisanmäla prästen utan bara kräva varorna tillbaka och kompensation för tidigare snatterier. Men rykten om prästsnatteriet började spridas och nådde även prästens närmaste chef, kyrkoherden, och biskopen. De uppmanade butiksägaren att polisanmäla.

Prästen förklarar sitt agerande genom att hänvisa till tvångstankar och kleptomani och beklagar att ångesten tog sig ett sådant uttryck.

Stackars lilla prällen, men kul att han är en sådan finsmakare, det var inte en påse grillchips han stal.

Jag kan få tvångstankar på pommes, inte att jag ska stjäla några i och för sig, men sådana där riktiga cravings.

Så var det i måndags när jag jobbade kväll. Middagen bestod av kebabtallrik med jättemycket pommes. Mådde hur bra som helst efteråt.

Pommes och saltlakrits är mina cravings, kanske har jag saltbrist?

Sparrisrevansch

Maggie-sms: ”Men kanske hinner jag inte laga nån mat. Ska vi ta persisk take away i såna fall?”

K: ”Eller sparrispastarevansch? Har en bunt kvar från förra lördan”

M: ”Så här års?”

K:  ”Jag vet, peruansk… Råkade”

Det slutade med att Maggie lagade en del av det halva lammet som hon kanske inte skulle hinna. Förhoppningsvis bloggar hon det senare. Sparrisen låg sålunda kvar i min kyl.

Jag har retat mig sen i somras på en sparrispasta som jag först tänkte ut här på bloggen, sen lagade åt Maggie, och som inte alls blev god. Den blev typ som den där sparrispastan som mina kompisar gick och hatade på i en hel dag och en halv natt efter att de hade ätit den. Torr, smaklös, meningslös.

Nu vet jag. Gör som i det gamla receptet förutom: 

* skiva sparrisarna tunt, tunt efter förkok eller grill och stek dem kanske 10 min utan att de tar färg ihop m vitlök

* skippa vinet

* ta pastan flera minuter innan klar

* låt gå klart med sparrisen och så mycket pastavatten det behövs på hög värme (spara när du häller av pastan, fyll på i traktörpannan vartefter). parmesan ner i grytan samtidigt med sparrisknopparna mot slutet. bra om det kokar litegrann även med parmesanen, den reder fint.

Genial fisk med karibisk inspiration

Eller ”Konsten att stjäla av sig själv och andra”.

Det började med att jag och legenden Ulf åt middag på Carib Kréol. Ulf har bytt blöjor på en av ägarna. Alltså för 25 år sedan. De är i stort sett släkt. 

Jag åt grillad tonfisk med tunn blodgrapesås. Såsen var fuskad: blodgrapejuice, apelsinjuice och lite rödbetsjuice. Smart. Asgott. De två orden kan för övrigt sammanfatta det mesta av deras mat. Fast inte för smart, det gillar jag. Inga jävla pulver.

Man fick granatäppelkärnor på salladen, och en gul risotto som var för söt till. Jag tänkte att det hade passat fint med torrt persiskt ris. 

Jag gick med smakerna och pastellfägerna som en envis schlager i huvet tills det var lördag. Det hade gått tio dagar utan att jag ens bredde en macka hemma. Det var dags för en torginsats.

Automatiskt köpte jag sötpotatis och granatäpple, och hundra andra saker. Nästa dag var mitt kök en industriell tillverkningszon. Ett av projekten var en soppa av den här typen. Fast bara lök, vitlök, sötpotatis, vanlig potatis, det gröna från purjo, liten tetra kokosgrädde + lika mycket vatten, buljongtärning, slatt kokosnötvinäger (är fortfarande fascinerad över hur nåt som luktar så vidrigt kan smaka så gott), liten slatt vietnamesisk kryddpasta som stinker chili och fisksås (bara för att buljongen var slut och det behövdes mer smak). När det hade kokat en stund slängde jag ner skivad fin sommarmorot också. 

/uppdaterad: jag glömde kryddorna… de ingick ju i det gamla rececptet under länken, men iaf: hel spiskummin, koriander, kardemumma, en bit kanelstång – obs ej för stor, torkad chili så mycket du vill. fräs i solrosolja först av allt./

Här kom den plötsliga vändningen: F ringde och ville ha mat. Jag bjöd in honom och började sedan rota runt längst bak i frysen. Han tycker nämligen mat är meningslös om den inte innehåller någon sorts kött. Jag hittade en fryspåse med 800 gram hela pangasiusfiléer. 

Efter en fultining (till hälften) bredde jag ut filéerna på botten av en ugnsform och hällde över soppan. Ta-da, gratäng!

Det stod på fiskpåsen att den bara skulle koka upp. Nu var den ju halvfryst, så den fick bubbla i kanske tio minuter i 175 graders ugn. 

Satan så bra det blev! Superfin konsistens på fisken, inte alls söndrig, som att den hade varit färsk. Och väldigt god smak. Mångfacetterad men inte stark. Fräsch, fast jag kan inte använda det ordet om mat utan att tänka på Isobel. 

Man fick koriander och granatäppelkärnor uppepå.

F lagade persiskt ris till. Mycket riktigt passade det.

Riset ska få sitt eget blogginlägg snart.

Hjärtvärmande kinesisk gryta

Jag har varit i Berlin några dagar. Tips och bilder kommer. Jag orkade inte idag, fortfarande slut efter resan hem, som tog 13 timmar. Den innehöll bland annat två timmars väntan i Rostock bredvid två hysteriskt grisskrattande kvinnor. Bussätet framför mitt gick inte att fälla upp. Jag fick sitta bredbent som en man på tunnelbanan för att inte knäcka knäna.

Väl på båten var det storm. I restaurangen ramlade allt omkring och skålarna på salladsbuffén skramlade som i Titanic.

Det var skönt att kliva av bussen i Köpenhamn. Malmötåget stod på perrongen och vi frågade snällt om vi kunde få köpa biljetter ombord. Naaaäääeee, sa tågvärden surt. Vi fick gå upp och köpa biljetter och vänta 20 minuter på nästa tåg, som ställdes in. Det gick ersättningsbussar men DSB brydde sig inte om att berätta var och ingen personal visste. Vi gav upp och tog en öl på baren mitt emot stationen, sedan tåget en timme senare till Malmö.

Taxichaufören ville att vi skulle betala dubbelt för att stanna både hos oss och hos Julia. Vi protesterade högljutt och det slutade med ett stopp. Vi fick betala 89 istället för 59 eftersom vi hade bagage. Inte skämt, inte okej.

Alltså behövde jag fett, chili och mat ur skål till middag idag. Detta är baserat på ett Ching He Huang-recept.

Aubergine- och fläskgryta

2 torkade svampar (typ kinesiska eller karl johan)
2 vitlöksklyftor
1 tumme ingefära
1/2-3 chili
700 gram fläskkarré
lite vatten plus oxfond eller hönsfond
3 msk chilibönsås
1 msk mörk soja
1 msk ljus soja
1 stor eller 2 små aubergine
koriander
äggnudlar

Gör så här:

1. Lägg svampen i hett vatten ca 20 minuter. Hacka vitlök, chili och ingefära. Tärna köttet ganska smått, typ 1,5 cm. Hacka svampen, spara spadet.

2. Fräs chili, lök, ingefära och hackad svamp i en gryta. Bryn köttet i stekpanna och lägg över i grytan. I med spad, fond och lite mer vatten (totalt med spad ca fem dl), chilibönsås och soja. Lått puttra typ en halvtimme, skumma då och då.

3. Skär aubergine i 1,5 cm tärningar. Lägg ner i grytan över köttet. Låt den ångas mjuk och rör sedan ner. Koka tills allt är mört och geggigt. Smaka av med mer ingefära och lite lime. Servera med äggnudlar och koriander. Jag vände ner sunkig, fryst koriander i gröna bönor med lite sesamolja. Bra lösning om man inte har färsk.

När vill man ha en fläta?

Jag lovade att jag skulle stå för fredagsfikat i förra veckan. Alla visade glada miner och bara: ”jaja, eftersom du har en matblogg så blir det något riktigt smarrigt, något roligare än vanlig fläta”.

Ska man någonsin bli glad och tacksam över att få färdigköpt fläta? Särskilt till fredagsfikat när blodsockret är i botten, du har en miljon saker att göra då flera dagars tidningar ska planeras, därför behövs något riktigt saftigt och maffigt. Inte en torr fläta.

I en pappershållare hittade jag det här receptet som jag tror kommer från en bok som jag tror heter Cecilias Fikastunder av Cecilia Vikbladh.

Tänker alltid att det ska vara så mysigt att baka på kvällen. Varenda gång slutar det med fullständigt kaos, jag har inte alla ingredienser hemma och jag glömmer att hälla i något.

Denna gång var inget undantag. Hela diskbänken och halva spisen var gömd under ett lager att alla ingredienser, jag var tvungen att flirta in mig hos bosnierna nere på hörnet så att jag kunde köpa mandel på krita och sedan glömde jag att blanda ned mjölken.

Kakan är beräknad för 10-12 bitar men den är rätt mastig, så jag skulle nog säga 12-14.

Citron- och blåbärskaka med smultopping

100 g smör

2 ägg

2 dl strösocker

1 1/2 dl mjölk

4 dl vetemjöl

1 msk bakpulver

1 tsk kanel

1 citron

200 g blåbär (jag körde både hallon och blåbär)

smör och ströbröd till formen

Smultopping

1 dl vetemjöl

1/2 tsk bakpulver

50 g smör

1 dl muscvadosocker

50 g sötmandel

Ugnen: 200 grader

Smält smöret och häll i MJÖLKEN. Vispa ägg och socker och rör ned smörblandningen.

I en annan bunke: Blanda mjöl, bakpulver och kanel. Riv citronen och pressa ur saften (tänk på kärnorna, det gjorde inte jag…) 

Blanda ihop alla till en enda smet. Smöra och bröa en springform, häll i smeten. Knåda ihop alla ingredienser till toppingen och strö över små klumpar över kakan. Grädda i cirka 30-35 min.

Jag var så trött när kakan var klar att jag glömde plåta den, men förutom kaoset på bilden nedan så ser man vilken finfin färg kakan får, den blir liksom lite plommonlilafärgad i mitten.